LOTTA ALHONNORO

Jag är 34 år och jag är stadsfullmäktigeledamot i Vasa. Jag är ordförande för den Gröna fullmäktigegruppen, jag är forskare inom matavfall och mamma till ett litet barn. Jag finslipar min doktorsavhandling om matavfall vid Vasa universitet. I mitt arbete och i politiken har jag alltid försökt tänka på hur vi kan göra saker bättre tillsammans.

Jag vill bli riksdagsman för att vi ska lösa klimatförändringen och för att främja utbildning, vetenskap och forskning – de är grunderna för våra barns framtid, Finlands och vår regions framgång samt sysselsättning.

Jag försvarar starkt jämlikhet. Jag tror att Finland är en bättre plats för oss alla när varje människa, oberoende av sin bakgrund, har möjlighet att förverkliga sig själv.

I riksdagens arbete behöver man olika nätverk, synsätt och kunnande, som jag har fått under många år i olika förtroendeuppdrag både på regional och nationell nivå, bl.a som vice ordförande för Forskarförbundet 2017-18  och utbildningsnämnden.

Nu fattar vi beslut om framtiden!

Mitt etiska rättesnöre inom politiken är:

Jag vill göra politik som ser in i framtiden, är hållbar och ansvarsfull. Hurdan jord ska vi lämna till våra barn och deras barn? Besluten måste basera sig på utforskad kunskap och evaluering av effekter.

Högskolorna i Vasa skapar framgång

Vad är Finlands vision för högskoleutbildning? Ministeriet söker kvalitet, effekt och internationalism. Men den viktigaste frågan är ändå hur vi når visionen.

Jag har som vice ordförande i Forskarförbundets styrelse samt som forskare vid Vasa universitet på nära håll följt hur vimsig vår högskolepolitik är. Jag har besökt ministeriet och riksdagen för att tala emot pågående nedskärningar. Både universiteten och yrkeshögskolorna har drabbats av dem. Dessutom har man fryst indexen.

Finlands framgång baserar sig på ett högt kunnande. Vi har ingen olja och inga diamanter, i stället är ett högt kunnande vårt kapital. För att det ska öka krävs det tillräckliga satsningar och investeringar. I framtiden ska kunskapen och dess förståelse och utnyttjande betyda ännu mera. Man ska upphäva alla nedskärningarna som riktar sig mot högskoleutbildning och forskning. Så ska man också göra med alla nedskärningar inom utbildningen. Bildning och högt kunnande är styrkor som tar vårt samhälle framåt.

På papper är universiteten autonomiska, men i verkligheten bestämmer finansiären, det vill säga utbildnings- och kulturministeriet. Den senaste reformen av universitetens finansiering är som att sätta en munkorg på dem: man ökade den strategiska finansieringens andel, alltså ministeriets styrning, ännu mer. Universitetens uppgift blir att springa efter bollen som ministeriet kastar.

Finansieringsmodellen förändras ofta. Om man springer efter bollen som ministeriet kastade kan man mitt i allt märka att det har kastats in en ny boll i spelet och att den är kastad i en helt annan riktning. De förändringar som gjorts hinner inte svänga båten innan man redan gör nästa förändring. Man kommer till universitetet för att studera i flera år, och forskningsprojekten är mångåriga. Att publicera en vetenskaplig artikel kan även ta fem år. Finansieringsmodellen ska vara långsiktig och förutsägbar. Det skulle trygga forskningen samt planeringen och utvecklingen av undervisningen.

Finlands innovationsekosystem mår dåligt på grund av nedskärningar av forskningsfinansieringen. Företagen flyttar snabbt sin forskning utomlands. I Vasa skapar högskolorna, företagen och staden mirakel tillsammans. Det kan man kalla samhällelig effektivitet. Även om samarbete är en del av vårt DNA i Vasa, ser man inte till samhällelig effektivitet i finansieringsmodellen. Det måste man snabbt korrigera: samarbete måste belönas.

Högskolornas betydelse för hela Vasa och för hela regionen kan inte betonas för mycket. En vid mängd av universitet eller deras enheter och yrkeshögskolor ökar Vasas kunnande. Vi är Finlands största studiestad.

Högskolorna knuffar ungdomar framåt i livet och skapar kunnandekapital med vilket företagen lyckas och växer. Forskarna producerar förståelse och lösningar till de mest utmanande frågorna i vår tid, som till exempel klimatförändringen.

Högskolorna i vår region är en viktig partner till företagen, staden och kommunerna. Tillsammans bildar de en plattform för bildning och innovationer. Det här kapitalet måste vårdas och odlas.

Vasabladet 19.3

Barnen i fokus i politiken

I politiken riktar man sig till de som röstar. Mitt parti är de Gröna, eftersom vi vill föra talan för de som inte kan göra det själva. Vår jord behöver försvarare. Klimatförändringen måste lösas och man ska skydda naturens mångfald. Lika viktigt är det att hjälpa olika minoriteter.

Men nu skriver jag om barnen. Barnen kan inte rösta, men besluten som vi fattar påverkar dem. Föräldrarnas uppgift är att älska sina barn och uppfostra dem, men vi kan stöda föräldrarna i denna uppgift med våra politiska beslut.

Det är dags att sluta undra varför nativiteten sjunker och istället uppmuntra finländarna att grunda familj. Barnens rättigheter ska vara centrala i politiken.

I Finland lever vart åttonde barn i fattigdom. Att vara illa lottad hopar sig och är ärftligt. Barnklassamhället är ett faktum som måste åtgärdas. Familjernas och barnens välmående är avgörande när man tänker på barnens framtid.

Nästa regering måste äntligen förverkliga familjeledighetsreformen som hjälper med att koordinera arbets- och familjeliv. Småbarnsfostran måste vara så högklassig att föräldrarna har lätt att lämna sina barn i barndagvård. Det är viktigt för barnens utveckling och välmående att varje barn har rätt och tillgång till småbarnsfostran.

Utöver de stora besluten måste man befrämja många mindre målsättningar som är mycket betydelsefulla för familjer.

Man borde till exempel kunna registrera två officiella modersmål för ett barn. I tvåspråkiga familjer måste föräldrarna nu välja vilket av barnets modersmål blir officiellt. Ur familjernas synvinkel är det helt absurt. Tvåspråkigheten är en rikedom som man borde stöda i stället för att familjerna tvingas välja ett språk.

Familjeledighetsreformen måste förverkligas så att adoptivfamiljer bemöts jämställt med familjer där det föds ett barn.

Man borde satsa på att stöda föräldraskapet och familjernas välmående mycket mer än vad man gör nu. Varje barn och varje familj bör ha jämställda möjligheter att känna sig värdefulla, oberoende av familjeform.

Barnens bästa är familjernas och hela samhällets bästa.

Mer kärlek, mindre diskriminering

Riksdagens lagutskott förkastade initiativet om jämlik äktenskapslag med rösterna 9-8. Fast Finland framställs som ett modelland för jämlikhet i alla festtal , betyder beslutet att det ännu är långt till verklig jämlikhet och sexuell likställdhet i vårt land. Atmosfären beskrivs även med att redaktörerna på Yle förbjöds att använda termen ”jämlik äktenskapslag”, fast det är den termen som riksdagen använder om lagen. Däremot får redaktörerna till exempel använda uttrycket tvångsvenska utan begränsningar.

I den jämlika äktenskapslagen är det fråga om att vi låter människorna få vara det som de verkligen är. Den jämlika äktenskapslagen hotar ingen och den tar inte bort någons rättighet till äktenskap. I stället möjliggör den det att två människor som är förälskade och bundna till varandra kan offentliggöra sitt förhållande precis som alla andra.

I de nordiska länderna är könsneutrala äktenskap möjliga i alla andra länder utom Finland. Dessutom finns en lag om jämlikt äktenskap till exempel i Spanien, Argentina och Syd-Afrika.

Vissa har påstått att heteroparens möjligheter till att adoptera ett barn från utlandet försämras om rätt till adoption också tillåts för homoparen. Tanken i sig är diskriminerande eftersom den prioriserar heteroparens möjlighet till adoption över homoparens äktenskap, och enligt statistiken är den inte ens sann. De länder som tar emot proportionellt flest adoptivbarn är Sverige, Norge och Spanien där adoption är tillåten för par av samma kön.

En klar majoritet av finländarna stöder den jämlika äktenskapslagen. Även majoriteten av prästerna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland stöder den. Också många företag och samhällen har tagit ställning för den jämlika äktenskapslagen.

Kärleken är det vackraste som människan kan uppleva, och det finns aldrig för mycket kärlek i världen. I den jämlika äktenskapslagen tillåter vi alla att dela denna känsla jämlikt inför lagen.